Tiden går fort nu

I går var jag på jobbet och hälsade på. Det var jobbigt att behöva gå upp 7.00 för att vara klar för avhämtning 8.30. Men lite kul var det också förstås. Det firades födelsedag med tårta nämligen. Och en härlig träningspromenad i solen hem fick jag.
Till slut blir det en aning långsamt det måste erkännas. Men då beställer jag lite tyger från USA och vips är jag mycket piggare. Den senaste beställningen kom idag och hör och häpna så blev det ingen tull. De (tullen) är väl kort om folk i dessa influensatider så de får väl prioritera viktigare saken än ett ynka litet tygpaket.

Några smakprov följer här:


Vissa tyger "talar" direkt till mig!


Bilden visar bara halva - USA mm finns ju också med

En kvällstur på Tradera

Först ut är en bit av Sven Fristedt. Detta har jag inte ens betalat ännu.




Detta är ju favoriten. Jag ska dela biten i tre delar och spänna upp varje del i en ram och sen upp på väggen. Det blir inte så "platt" om man gör så i stället för att bara hänga i en käpp.







Denna Ikea-bonade kunde jag bara inte motså. Nyskick med en etikett kvar som säger att den är gjord i Danmark.



Detta är sytt som ett överkast men i väldigt fint skick. Vad ska jag ha det till? Ingen aning.

Ulrica Hydman Wallins tyg med svarta tulpaner är bara så bedårande tycker jag. Kommer att bli superbra som kappa i köket, men först efter jul (förstås)

Friskhetstecken

Ett tecken på det (rubriken) är att jag börjar dra i och peta på allt möjligt och vill börja göra lite olika saker. Men jag måste hålla igen lite. Har varit till sjukgymnast idag och var lite beredd på bannor eftersom jag inte tycker jag har nog stor böjvinkel ännu men helt tvärt emot som fick jag MVG. Det piggade upp mig kan jag säga och som om det inte vore nog så kom sonens svärmor U med middag - rådjurssadel med gröna ärtor och gelé samt helstekt potatis. Det ni! Vad åt ni själv till middag en vanlig tisdag i november?

Dags att börja blogga lite smått igen ...

Ja, nu är både datorn och jag hemma igen. Datorn är som ny med Java installerat så nu kan jag betala via internetbanken igen. Jag har gjort det på jobbet tidigare men dit kommer jag inte förrän 1/2-10.
Och jag har fått ett par nya delar installerade. De är av både metall och plast så det lär tjuta i säkerhetsspärren på flygplatsen i fortsättningen men jag kan vara lugn för jag har fått ett litet kort som berättar vad det är som ger utslag. Det känns ju tryggt, eller?
Allt gick bara bra och helt och hållet enligt mina planer. Ryggbedövning av ett proffs och lite sömnmedel av ett annat proffs och sedan radade proffsen upp sig hela vägen via uppvakningen och upp till avdelningen. Ett sånt mottagande jag fick överallt - det kändes som rena vipminglet kan jag säga. Men jag valde både sjukhus och kirurg så då är det inte mycket som kan gå fel. Slår ett slag för Arvika sjukhus.
Det var lite gulligt när kirurgen kom in kvällen innan och ritade på mina ben

Här gällde det att ta det vänstra knät först (och inte t.ex. högerfoten). Man kan aldrig vara för noggrann. Några andra bilder ska jag inte plåga er med men jag har ifall nån vill se?

Hur som helst så var det lite häftigt att vakna upp och höra att han bankade och spikade och jag blev lite kaxig där och ville att de skulle ta bort skynket så jag kunde se vad de gjorde men narkossköterskan Christina tryckte snabbt in lite mer i kanylen så där försvann den chansen.

Nu återstår att ta bort alla agrafferna nästa vecka och så är det träning, träning och åter träning. Tidigare var jag lite hjulbent eftersom jag inte kunde räta på knäna men nu är min gamla vanliga siluett tillbaka, det är fantastiskt.

Och här hemma kommer familj och bästa vänner med tillagad mat, blommor, handlar och dammsuger och följer med till tvättstugan och på promenad. Och så har A och E varit här förstås, A var här idag och hade fått en speciell pennvässare från Panduro och innan vi visste ordet av hade han stoppat ner ena fingret och snurrade till och det gjorde ont och kom en lite bloddroppe och då blev det jättegråt och krokodiltårar och fram med plåster och så en Festis som tröst. Men nu sover nog både han och lillebror och snart jag också

Whish me luck ....

Nu ska både jag och datorn på "reparation". Datorn ska få ett nytt program som jag har misslyckats med att installera och jag ska få några nya och fräscha reservdelar. Tänk om det kommer att tjuta när jag ska genom säkerhetskontrollen vid flygplatsen? Nåja, den dagen den sorgen.

wabi sabi

Har precis tagit en ny (gammal) lära till mitt hjärta - nämligen wabi sabi. Det betyder ung. ödmjuk skönhet, kommer från Japan och är motsatsen till överstimulans och vräkighet. Man ska ge upp och ge efter och lära sig älska det nötta, oavslutade och enkla. Passar mig precis eftersom det alltid finns lister som aldrig kommer upp. Nu kan jag luta mig tillbaka och verkligen gilla läget. Wabi sabi är att bejaka sönderfall, inte bara blomstring.

Trevlig helg!

Jag får önska er en riktigt trevlig helg. Ljuslyktan har jag köpt på Plantagen och det känns väldigt tryggt när ljuset står "inlåst". Betongskålen har jag gjutit i ett salladstråg. Tänkte först ha det som ytterkruka men den är för grund för det så det får bli ett ljus i stället.

Egentligen har jag för få rum - skulle behöva en stor hangar där en hörnet fick bli måleri, ett hörn snickeri, det tredje betong och det fjärde fick bli lagringsplats för allt som jag skulle ha möjlighet att tillverka. Tänk vad jag skulle släpa hem från Gengåvan och Solareturen!! Oj, oj, kanske lugnast att jag bor som jag gör i alla fall.